Årsmöte 2020

Sällskapet Gustaf III kallar till årsmötesförhandlingar onsdagen den 10 juni kl. 16.00–17.00 via e-mötestjänsten Zoom.

Kick-off jubileumsår

Gustaf III:s medaljhistoria

Gustaf III satsade på ett storslaget projekt i Ludvig XIV:s efterföljd: att år för år skildra den egna regeringens historia genom medaljer, dels präglade i guld eller silver, dels graverade på papper. Ett planschverk planerades av teknologisk toppkvalitet, väldiga resurser investerades, men projektet havererade. Marie-Christine Skuncke, professor emerita vid Uppsala universitet, berättar om Gustaf III:s medaljhistoria med hjälp av nytt källmaterial.

Årsmöte

Gustaf III som författare - Horace Engdahl

Måndag 26 april kl 13
Gustaf III som författare

”Det är fantasin som styr människorna”, skrev Gustaf III i ett brev, och han visste att det som mer än någonting annat styr fantasin är litteraturen. Det är väl känt att han grundlade institutioner som allt sedan 1700-talet har varit hörnstenar i det svenska litterära systemet. Mindre känt är att han själv var en begåvad författare – när det gäller skådespel och vältalighet till och med landets främste. Som dramatiker överträffas han först av Strindberg, som politisk talare inleder han det offentliga ordets historia i Sverige. Många har berömt stilen i hans franska brev, men det är på svenska Gustaf når högst som ordkonstnär.

Föredragshållare är Horace Engdahl, litteraturvetare. Han är medlem i Svenska Akademien och var under ett decennium dess ständige sekreterare.

Värd: Marianne Molander Beyer

Stadsvandring i 1700-talets Göteborg

Stadsvandring med Pether Ribbefors
Vi börjar vid Tyska kyrkan, vars föregångare brann 1746 – samma år som kronprins Gustaf föddes.
Därefter går vi runt kyrkan och blickar ut över Stora Hamnkanalen, där vi finner såväl Frimurarnas ordenshus som kommerserådet William Chalmers praktfulla hem, ritat av stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg, kanske mest känd för lantegendomen Gunnebo. 

År 1750 uppfördes Svenska Ostindiska Kompaniet sin gula tegelbyggnad vid Norra Hamngatan –landets mest framgångsrika företag genom alla tider. Via Smedjegatan når vi ”Franska tomten” vid Packhusplatsen, som Gustaf III bytte mot den västindiska ön S:t Barthélemy! Samme kung tog några år senare över befälet från landshövdingen i stadens äldsta hus – Residenset – när fienden hotade 1788. 

Via Lilla Torget och Magasinsgatan stiftar vi bekantskap med både industrialisten Jonas Alströmer och poeten Bengt Lidner, innan vi stannar vid den lilla Domkyrkobrunnen. Vattnet kom ursprungligen från ”Gustafs källa” i Kallebäck, invigd av konungen 1787. Vid Domkyrkan får vi också höra om Gustaf III:s gunstling, biskop Johan Wingård, vars kyrkliga karriär tog en oväntad vändning. 

Vallgatan – Göteborgs Wall Street! – tar oss till Kaserntorget, ett märkligt stadsrum som minner om den tid då staden vimlade av soldater. Helt nära ser vi Carl Wilhelm Carlbergs enda bevarade ”typhus”, standardbebyggelse i Göteborg efter de förödande eldsvådorna kring sekelskiftet 1800. 

Vi tar trapporna upp till en annan bevarad märkesbyggnad, Drottning Kristinas jaktslott, som varken är ett slott eller har med drottning Kristina att göra, men som minner om 1700-talet. Avslutning vid Carlsporten i Kungsgatans mynning, där Göteborg tog slut och förstadsbebyggelsen vidtog.
Kanske vill någon fortsätta Landsvägsgatan söderut på egen hand? 

Värd: Marianne Molander Beyer

Max 15 personer, minimum 10 personer, pris 160 kr per person inkl. moms.

Plats: Tyska kyrkans baksida, mot Köpmansgatan till.

Stadsvandring i 1700-talets Göteborg

Stadsvandring med Pether Ribbefors
Vi börjar vid Tyska kyrkan, vars föregångare brann 1746 – samma år som kronprins Gustaf föddes.
Därefter går vi runt kyrkan och blickar ut över Stora Hamnkanalen, där vi finner såväl Frimurarnas ordenshus som kommerserådet William Chalmers praktfulla hem, ritat av stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg, kanske mest känd för lantegendomen Gunnebo. 

År 1750 uppfördes Svenska Ostindiska Kompaniet sin gula tegelbyggnad vid Norra Hamngatan –landets mest framgångsrika företag genom alla tider. Via Smedjegatan når vi ”Franska tomten” vid Packhusplatsen, som Gustaf III bytte mot den västindiska ön S:t Barthélemy! Samme kung tog några år senare över befälet från landshövdingen i stadens äldsta hus – Residenset – när fienden hotade 1788. 

Via Lilla Torget och Magasinsgatan stiftar vi bekantskap med både industrialisten Jonas Alströmer och poeten Bengt Lidner, innan vi stannar vid den lilla Domkyrkobrunnen. Vattnet kom ursprungligen från ”Gustafs källa” i Kallebäck, invigd av konungen 1787. Vid Domkyrkan får vi också höra om Gustaf III:s gunstling, biskop Johan Wingård, vars kyrkliga karriär tog en oväntad vändning. 

Vallgatan – Göteborgs Wall Street! – tar oss till Kaserntorget, ett märkligt stadsrum som minner om den tid då staden vimlade av soldater. Helt nära ser vi Carl Wilhelm Carlbergs enda bevarade ”typhus”, standardbebyggelse i Göteborg efter de förödande eldsvådorna kring sekelskiftet 1800. 

Vi tar trapporna upp till en annan bevarad märkesbyggnad, Drottning Kristinas jaktslott, som varken är ett slott eller har med drottning Kristina att göra, men som minner om 1700-talet. Avslutning vid Carlsporten i Kungsgatans mynning, där Göteborg tog slut och förstadsbebyggelsen vidtog.
Kanske vill någon fortsätta Landsvägsgatan söderut på egen hand? 

Värd: Marianne Molander Beyer

Max 15 personer, minimum 10 personer, pris 160 kr per person inkl. moms.

Plats: Tyska kyrkans baksida, mot Köpmansgatan till.

Föreläsning med Göran Rydén

INBJUDAN TILL

Den försenade 2020 års Föreläsningen till Gunnar von Proschwitz Minne

När Sven Rinman saluterade Gustav III med underjordiska Bergsskått – Bergsbruk och teknisk utveckling mot 1700-talets slut

Göran Rydén, professor i ekonomisk historia, verksam vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet

samt

Konsert med ett pärlband av gustavianska visor med trubadur Carl Håkan Essmar

Onsdagen den 12 maj kl. 18.30

ZOOM

När Sven Rinman saluterade Gustav III med underjordiska Bergsskått – Bergsbruk och teknisk utveckling mot 1700-talets slut

Göran Rydén

1772 befann sig Sven Rinman, en av de mest betydande aktörerna inom det svenska bergsbruket, i Dannemora. Han var där för att genomföra omfattande tester av nya bergborrar, och samtidigt försöka få svar på frågan om vilken typ av stål som bäst passade för dessa borrar. I sin kortfattade levnadsbeskrivning, från 1789, konstaterade han att denna händelse var en av årets viktigaste. De andra två var att han publicerade sin första större bok om det svenska bergsbruket, och att han med ”många Bergsskått [kunde] betyga mit deltagande uti glädien öfwer wår Regerings lyckelige förändring”.

I mitt föredrag kommer jag att ta utgångspunkten i dessa tester av bergborrar och stål, samt publiceringen av Anledningar til kunskap om den gröfre jern- och stålförädlingen och des förbättrande, för att diskutera den tekniska utvecklingen av det svenska bergsbruket, men även för att säga något om de ramar inom vilka man under perioden kunde föreställa sig teknik, arbete, förändring och utveckling.

Furstligt och Folkligt: Musikens vägar i Gustaf III:s Sverige

Konsert 

5 september kl. 17.00-19.00

Gunnebo slott, Göteborg

Med generöst bidrag från Stiftelsen Mary von Sydow, född Wijks donationsfond

Musiklivet i Gustaf III:s Sverige var rikt och varierat. Gustaf III blev kung 1771 i en kulturell och politisk brytningstid i Sverige. Han bidrog starkt till utvecklingen av den svenska musiken, både politiskt genom att instifta institutioner såsom Kungliga Musikaliska Akademien och genom att låta uppföra fasta scener för musik och teater, men också personligen, såsom författare, librettist, regissör, kostymdesigner, scenograf och koreograf. Hans målsättning var att skapa en svensk nationalopera och utveckla den svenska musiken. Gustaf III letade inte bara landet runt efter lokala talanger, han importerade även talanger från utlandet, gav dem finansiellt stöd och skickade ut dem i Europa för att lära sig om de senaste stilarna, vilket ledde till en betydande utveckling inom musikens område. Inte bara de stora, offentliga scenerna var viktiga för denna utveckling, minst lika viktiga var hovscenerna samt de privata ordnarna och salongerna, vari utländsk musik importerades, spelades, transformerades och blandades med svensk originalmusik. Musiken från kontinenten var modern och gav nya, estetiska impulser till svenska utövare, men bearbetades för att passa den svenska smaken och det svenska språket. Sålunda ser vi musiklån från hovmusik och populära arior från stora operor till exempel i Bellmans visor, och lån från folkmusiken i Carl Envallsssons och Francesco Uttinis operor och skådespel.

Under denna konsert utforskar en grupp unga musiker från Hvitfeldtska gymnasiet musik som importerades, exporterades och transformerades under den gustavianska tiden i Sverige.

Medverkar gör Jennie Nell, ordförande i Sällskapet Gustaf III, Martin Bagge (musikalisk ledning och sång), Pia Yngwe (musikalisk ledning) samt vokalister och instrumentalister från Hvitfeldska Gymnasiets Romansensemble. Se separat program som publiceras på Sällskapet Gustaf III:s hemsida inom kort.

Biljettsläpp måndagen den 16 augusti. Bokning via Gunnebo slotts hemsida https://gunneboslott.se/

Begränsat antal platser på grund av rådande Covid 19-situation.

VARMT VÄLKOMMEN!

Känt och okänt: Musiken i Gustaf III:s Sverige

KÄNT OCH OKÄNT: MUSIKEN I GUSTAF III:S SVERIGE

MUSIKALISK FORSKNINGSEFTERMIDDAG OCH 1700-TALSSUPÉ

PÅ KRISTINEHOVS MALMGÅRD, STOCKHOLM

SÖNDAGEN DEN 19 SEPTEMBER 2021 KL. 15.00

Gustaf III blev kung 1771 i en kulturell och politisk brytningstid i Sverige. Han bidrog markant till utvecklingen av den svenska musiken, både politiskt genom institutioner såsom Kungliga Musikaliska Akademien och genom att instifta fasta scener för musik och teater, men också personligen, såsom författare, librettist, regissör, kostymdesigner, scenograf och koreograf. Hans målsättning var att konstruera en svensk nationalopera och modernisera den svenska musiken. Gustaf III samlade svenska och utländska musiker till sig, gav dem finansiellt stöd och skickade ut dem i Europa för att lära sig om de senaste stilarna, vilket ledde till en påtaglig utveckling inom musikens område. Inte bara de stora, officiella scenerna var viktiga för denna utveckling, minst lika viktiga var de privata ordnarna och salongerna, vari utländsk musik importerades, spelades, transformerades och blandades med svensk originalmusik. Musiken från kontinenten var modern och gav nya, estetiska impulser till svenska utövare, men bearbetades för att passa den svenska smaken och det svenska språket. Sålunda ser vi musiklån från hovmusik och populära arior från stora operor, till exempel i Bellmans visor, samt lån från folkmusiken i Carl Envallsssons och Francesco Uttinis operor och skådespel.Viktigt i sammanhanget för spridning av musik var sällskapet Utile Dulci, ett vittert och musikaliskt ordenssällskap i Stockholm grundat 1766 och verksamt till 1795 för vilket Gustaf III var beskyddare. Deras musikaliska sammankomster blandade amatörmusiker med professionella musiker och man spelade vitt skilda melodier från olika delar av Europa. Dess notbestånd som till stora delar finns bevarat (Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm) är ovärderligt för förståelsen av musiklån, impulser och uppförandepraxis i utvecklingen av den svenska musiken.

Under eftermiddagen presenterar fil.dr Maria Schildt, forskare vid Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet, forskning ur ett projekt rörande notbeståndet i Utile Dulcis samlingar. Musikaliska illustrationer av instrumentalmusik ges av Ensemble Utile Dulci (Rebecka Karlsson, barockviolin; Ulrika Westerberg, barockviolin; Mirjam Pfeiffer, barockcello, och Björn Gäfvert, cembalo), då de framför sällan spelade och okända stycken från 1700-talet ur Utile Dulcis notsamling. Vokal musik från svenska och europeiska hov (bl.a. W.A. Mozart, J. G. Naumann, C. M. Bellman, J. H. Roman, J-J. Rousseau och H.P. Johnsen) framförs av Lotta Bagge (Hochschule fûr Musik Franz Liszt,Weimar; sång) och Octavian Leyva Dragomir (Kungliga Musikhögskolan Stockholm; hammarklaver).

Evenemanget avslutas med en gustaviansk middag där vi bjuds på tre tallrikar med autentiska smaker från svenskt 1700-tal.

Biljettpris: 100 kr för medlemmar; 200 kr för icke medlemmar

Middag: 325 kr för tre rätter (lättöl/lingondricka/vatten ingår; glas vin kan köpas på plats för 25 kr)

Gustaf III, Adeln och Riddarhuset

Vid sin födelse hyllades kronprinsen av riddarståndet, som firade honom som Sveriges hopp. 46 år senare slutades hans liv genom en lika känd som ökänd adelssammansvärjning. Hur såg egentligen Gustaf III:s förhållande till adeln ut? I en serie korta föredrag belyses relationens upp- och nedgångar ur olika synvinklar, från kungens födelse till hans död. 

Medverkande: Marianne molander Beyer, Oskar Sjöström, Oscar Langenskiöld.

Efter föredragen följer en konsert med ensemblen Utile Dulci som spelar musik från tidens Riddarhuskonserter.

Medverkande:

Portarna och serveringen öppnar kl. 13. Programmet börjar kl 14.

Gustaf III: Från vagga till trontillträde

SAVE THE DATE

Mer information kommer snart!

Samarbete med Livrustkammarens Vänner

Gustaf III på Bokmässan (Svenska Akademien)

Studio B

Horace Engdahl och Marianne Molander Beyer: Den bäste dramatikern i landet före Strindberg

Stadsvandring: Göteborg på 1700-talet

Stadsvandring med Pether Ribbefors: Göteborg på 1700-talet. Samlingsplats: Tyska kyrkans baksida, mot Köpmansgatan till

Gustaf III och frimureriet: guidad visning med föredrag

Maxantal: 30 personer

Kostnad: 160 kr

Värd: Marianne Molander Beyer

Guide: Pether Ribbefors

Årsmöte, föreläsning och konsert

Årsmöte - endast medlemmar

Föreläsning till Gunnar von Proschwitz Minne, Mikael Alm (Uppsala universitet)

Vårkonsert

Gustaf III:s kröning

Vi firar 250-årsjubileet av Gustaf III:s kröning den 29 maj 1772. Mer information kommer...

Gustaf III som arkitekt

Årsmöte 2023

Årsmötesförhandlingar, Föreläsning till Gunnar von Proschwitz Minne samt klaverkonsert och förfriskningar på Kristinehovs Malmgård, Stockholm.

Zoomföreläsning Lovisa Ulrikas syskon

Drottning Lovisa Ulrika, Gustaf III:s mor, hade tretton syskon av vilka nio uppnådde vuxen ålder. Åtta av syskonen var gifta, alla med personer från olika tyska furstehus. Den ogifta systern Anna Amalia var regerande abbedissa av Quedlinburg innan Lovisa Ulrikas dotter Sofia Albertina blev det. Mest känd av syskonen är förstås brodern Friedrich II (Fredrik den store), som var en mycket framgångsrik preussisk kung och vann stora landområden till Preussen, byggde fina slott och gjorde viktiga insatser inom kulturens område. Bland syskonen fanns också Lovisa Ulrikas älsklingsbror August Wilhelm och den musikaliska systern Wilhelmine av Bayreuth.

Om Lovisa Ulrikas syskon föreläser Mårten Hougström, som varit medlem i Sällskapet Gustaf III sedan sällskapets första år. Han var 2018-2022 ordförande i Livrustkammarens Vänner och är sedan 2023 ordförande i Rojalistiska Föreningen. Mårten är utbildad civilekonom och yrkesverksam som business controller.